Helt med dig. Jag säger inte att universitets processer är bra – de är verkligen “det andra diket”.
Men ibland tror jag dock att perspektivet om “skyddad verkstad” inom offentlig verksamhet skulle vara bra om det riktades mot privata organisationer. Det är mycket dåliga processer inom det privata som verkar bygga på myten att privat verksamhet inte kan begå några fel.
1 gillning
Verkligen! Jag förstår ärligt talat inte var myten om att privata företag är effektiva kommer ifrån. Alla stora företag jag har haft lite insyn i som anställd eller leverantör har haft massor av processer och rutiner som säkert införts för att “effektivisera” eller “ge oss underlag för effektiv styrning av verksamheten” men som inte leder till något annat än (dolda) kostnader och missnöjda medarbetare.
2 gillningar
I de privata företag jag jobbar/har jobbat i så har det alltid varit marginalen som styr.
Om du är en division som inte levererar skärs den bort, säljs ut. Omorganisationer görs för att minimera overhead, är du en anställd som inte levererar kommer du efter ett tag att köpas ut. Detta har gällt i både stora och små organisationer.
För HVs del så drabbas man ju nästan inte alls av hur spelet ser ut, förrän man ramlar ner och tvpengarna försvinner. Tills dess så snurrar det ju bara på , intäkterna är i princip opåverkade
HV är ju inte är särskilt konkurrens-utsatta helt enkelt…
Ja, en stor skillnad mot hur exempelvis HV71 styrs är ju att resultaten (i princip) alltid styr i ett företag. Det jag menar är att de styrmedel man använder för att nå bra resultat inte nödvändigtvis är speciellt effektiva.
Det håller jag inte med om. Det kanske är svepskälet som de som styr använder, men min erfarenhet är att omorganisationer är en ny chefs sätt att skapa ett arv, att visa sig handlingskraftig. Det skapar oreda. Ur oreda kommer ibland bra grejor, men oftast dåliga. Man kan således selektivt utropa SEGER, oavsett totalnytta eller ej. Sen passar man på att ge några man inte gillar ett tjuvnyp, oftast någon gubbe man haft en fejd med länge. Det är barnrumpenivå på i stort sett samtliga företagsledare och höga chefer i svenska näringsliv. Vuxenbebisar.
2 gillningar
Verkar själv just nu inom kommunal sektor, tidigare inom privat och statlig.
Begreppet skyddad verkstad tolkar jag som att de som verkar inom ”verkstaden” är skyddade, dvs de kommer mer sällan än i privat riskera att bli av med sitt jobb. Detta oavsett hur de sköter sitt jobb.
Har du en gång kommit in i en kommun så ska det mycket till för att bli av med jobbet. Möjligen att du behöver byta kommun, men då står en ny kommun där med öppna armar.
Se bara på alla kommunala chefer som kan missköta sig kapitalt i en kommun, och sedan få en ny tjänst i en annan. Referenstagningen här är minst sagt intressant.
Nu kan detta även ske i det privata, men då är det inte skattebetalarna som står för notan.
1 gillning
Aha. Ja. Med den definitionen så stämmer det kanske. Med brasklappen att det nog oftare är ett resultat av svagt ledarskap än att man faktiskt är tvingad av reglementet att ha dem kvar.
Det håller jag inte med om. Det kanske är svepskälet som de som styr använder, men min erfarenhet är att omorganisationer är en ny chefs sätt att skapa ett arv, att visa sig handlingskraftig. Det skapar oreda. Ur oreda kommer ibland bra grejor, men oftast dåliga. Man kan således selektivt utropa SEGER, oavsett totalnytta eller ej. Sen passar man på att ge några man inte gillar ett tjuvnyp, oftast någon gubbe man haft en fejd med länge. Det är barnrumpenivå på i stort sett samtliga företagsledare och höga chefer i svenska näringsliv. Vuxenbebisar.
Då har jag väl haft tur då 
Innebär inte att du har fel när det gäller de ställen du har varit på
Edit: Jag har varit med om det du säger också, när jag gräver mig ner till millenieskiftet
1 gillning
Jag drar enbart slutsatser ur de saker jag upplevt och hört, så ett ganska selektivt litet urval, men jag är inte rädd för att extrapolera detta till hela det svenska näringslivet. Är det så vanligt där jag varit, varför skulle det se annorlunda ut annorstädes? Argument from ignorance. 
Kan vara så.
Men ju längre ifrån insynen av hur pengarna trillar in i verksamheten du är, desto lägre krav kommer du generellt ställa på din omgivning. I offentlig sektor har du inga direkta intäkter, bara skattemedel.
Så ja, ledarskapet kan i den bemärkelsen vara svagare i offentlig än i privat. Å andra sidan kan för mycket fokus på just lönsamhet och pengar skapa andra problem som gör friheten i ett offentligt ledarskap större. Man kan helt enkelt tillåta sig väga in andra värden.
För mycket av andra värden och du får en skyddad och mer eller mindre kravlös verkstad.
Helt enig där. Att omorganisera tar ofta sönder gamla KPIer, som att byta betygssystem i skolan, så jämförelse blir omöjlig.
Dessutom kan man hävda lite stökighet tills systemet satt sig och peta bort nejsägare (till vad man gör)…
Det ger författaren av nya systemet ca 3 år att bli befordrad eller byta företag och påvisa sin handlingskraft.
Jag har haft tur (eller skicklighet) att undvika dem, men jag har sett dem på håll…
3 gillningar
Spelaren ansvarar för sin insats.
Coachen ansvarar för istid, matchning och spelidé.
Sportchefen ansvarar för vem som bygger laget och vem som leder det.
Styrelsen ansvarar för helheten och för att stoppa ett haveri innan det blivit normaliserat…
Så långt är ju egentligen inte så komplicerat…
Men i HV71 lyckas man ändå få det att låta som att två års katastrof mest handlar om tappade markeringar, svag backcheck, lite skador och de vanliga “små marginalerna”…
Ja, Anton kan mycket väl vara fel man. Han kan vara hur kass som helst. Men det är ju inte hans jobb att avsätta sig själv.
Precis som det inte är en spelares jobb att själv kliva av för att han inte levererar. Det är därför det finns folk ovanför.
Tanken är ju att de ska göra något också…
Och nu har alltså inte bara herrlaget hamnat i kvalträsket. Damlaget har också tvingats kvala för att säkra SDHL-platsen, och U20 gick också in i kval…
När flera delar av samma förening står där samtidigt är det rätt svårt att fortsätta låtsas att allt bara handlar om någon enskild spelare, någon tränare eller lite otur.
Det finns bara en gemensam nämnare kvar!
Efter två år av samma skit är det nästan imponerande hur ansvaret fortfarande lyckas fastna längst ner, medan de högre upp mest förlänger, förklarar och säljer in kontinuitet som om haveriet bara behövde mer tid…
Styrelsen verkar ha tolkat ansvar som något man helst observerar på säkert avstånd.
Och när årsmötet kommer borde det rimligen märkas där också.
Ansvarsfrihet är till för när ansvar faktiskt tagits… inte som tack för lång och trogen tjänst medan hela verksamheten står och ryker. HV71:s årsmötesordning har ansvarsfrihet som egen punkt, och i det här läget är det svårt att se varför styrelsen ska beviljas den??
6 gillningar
Yes, det handlar om HV71 som helhet, inte bara en mutter och skruv som är lite skev, så att säga.
Ansvarsfrihet är ett konstigt ord, borde inte alla delar ansvara för olika saker i en förening?
Ansvarsfrihet är ett konstigt ord, borde inte alla delar ansvara för olika saker i en förening?
Jag är inte jurist, men om årsmötet beviljar ansvarsfrihet godkänner man i princip fg års arbete och de kan inte hållas skyldiga för detta i framtiden…
Aha, så kan det vara. Tack för förklaringen till ett lurigt ord 
Färsk studie från Frölunda universitet som visar på en managers betydelse för en organisation. De som tycker sig vara lämpliga managers har inte nödvändigtvis bäst utfall.
A good manager can be just as important to a company’s performance as the combined productive capacity of its employees. This is shown in a new international study, published in The Quarterly Journal of Economics. The study also shows that those who are most eager to become managers are not necessarily the best suited to the role.
Det är inte nödvändigtvis jämförbara likheter med ett hockeylags resultat, men …
When manager quality increased from average to good, annual sales rose by 25 per cent.
Poängen är alltså att coachen HAR stor betydelse. En del på forumet har argumenterat för att det inte spelar roll.
3 gillningar
Nej det är bra att det kommer i skrift. Jag vänder mig totalt emot alla beskrivningar där tränaren har låg till ingen påverkan på laget. Vilket enligt vissa gäller i både med- och motgång. Varför ska man ens ha en tränare då? Mitt anti-favorituttryck är att tränarens roll förminskas då laget är “ett självspelande piano”. Detta påstående är enligt min uppfattning och erfarenhet aldrig sant.
1 gillning
Är ganska säker på att HV med en medelgod coach inte hade kvalat två år i rad.
Sällan har jag skådat sådan idioti då inget gjordes trots att inget blev bättre.
En bra coach/ledare är skillnaden som gör skillnaden, har själv upplevt det så många gånger i arbetslivet.
Att hockey skulle vara ett undantag har jag svårt att tro.
2 gillningar