Helt med dig. Jag säger inte att universitets processer är bra – de är verkligen “det andra diket”.
Men ibland tror jag dock att perspektivet om “skyddad verkstad” inom offentlig verksamhet skulle vara bra om det riktades mot privata organisationer. Det är mycket dåliga processer inom det privata som verkar bygga på myten att privat verksamhet inte kan begå några fel.
1 gillning
Verkligen! Jag förstår ärligt talat inte var myten om att privata företag är effektiva kommer ifrån. Alla stora företag jag har haft lite insyn i som anställd eller leverantör har haft massor av processer och rutiner som säkert införts för att “effektivisera” eller “ge oss underlag för effektiv styrning av verksamheten” men som inte leder till något annat än (dolda) kostnader och missnöjda medarbetare.
2 gillningar
I de privata företag jag jobbar/har jobbat i så har det alltid varit marginalen som styr.
Om du är en division som inte levererar skärs den bort, säljs ut. Omorganisationer görs för att minimera overhead, är du en anställd som inte levererar kommer du efter ett tag att köpas ut. Detta har gällt i både stora och små organisationer.
För HVs del så drabbas man ju nästan inte alls av hur spelet ser ut, förrän man ramlar ner och tvpengarna försvinner. Tills dess så snurrar det ju bara på , intäkterna är i princip opåverkade
HV är ju inte är särskilt konkurrens-utsatta helt enkelt…
Ja, en stor skillnad mot hur exempelvis HV71 styrs är ju att resultaten (i princip) alltid styr i ett företag. Det jag menar är att de styrmedel man använder för att nå bra resultat inte nödvändigtvis är speciellt effektiva.
Det håller jag inte med om. Det kanske är svepskälet som de som styr använder, men min erfarenhet är att omorganisationer är en ny chefs sätt att skapa ett arv, att visa sig handlingskraftig. Det skapar oreda. Ur oreda kommer ibland bra grejor, men oftast dåliga. Man kan således selektivt utropa SEGER, oavsett totalnytta eller ej. Sen passar man på att ge några man inte gillar ett tjuvnyp, oftast någon gubbe man haft en fejd med länge. Det är barnrumpenivå på i stort sett samtliga företagsledare och höga chefer i svenska näringsliv. Vuxenbebisar.
2 gillningar
Verkar själv just nu inom kommunal sektor, tidigare inom privat och statlig.
Begreppet skyddad verkstad tolkar jag som att de som verkar inom ”verkstaden” är skyddade, dvs de kommer mer sällan än i privat riskera att bli av med sitt jobb. Detta oavsett hur de sköter sitt jobb.
Har du en gång kommit in i en kommun så ska det mycket till för att bli av med jobbet. Möjligen att du behöver byta kommun, men då står en ny kommun där med öppna armar.
Se bara på alla kommunala chefer som kan missköta sig kapitalt i en kommun, och sedan få en ny tjänst i en annan. Referenstagningen här är minst sagt intressant.
Nu kan detta även ske i det privata, men då är det inte skattebetalarna som står för notan.
1 gillning
Aha. Ja. Med den definitionen så stämmer det kanske. Med brasklappen att det nog oftare är ett resultat av svagt ledarskap än att man faktiskt är tvingad av reglementet att ha dem kvar.
Det håller jag inte med om. Det kanske är svepskälet som de som styr använder, men min erfarenhet är att omorganisationer är en ny chefs sätt att skapa ett arv, att visa sig handlingskraftig. Det skapar oreda. Ur oreda kommer ibland bra grejor, men oftast dåliga. Man kan således selektivt utropa SEGER, oavsett totalnytta eller ej. Sen passar man på att ge några man inte gillar ett tjuvnyp, oftast någon gubbe man haft en fejd med länge. Det är barnrumpenivå på i stort sett samtliga företagsledare och höga chefer i svenska näringsliv. Vuxenbebisar.
Då har jag väl haft tur då 
Innebär inte att du har fel när det gäller de ställen du har varit på
Edit: Jag har varit med om det du säger också, när jag gräver mig ner till millenieskiftet
1 gillning
Jag drar enbart slutsatser ur de saker jag upplevt och hört, så ett ganska selektivt litet urval, men jag är inte rädd för att extrapolera detta till hela det svenska näringslivet. Är det så vanligt där jag varit, varför skulle det se annorlunda ut annorstädes? Argument from ignorance. 
Kan vara så.
Men ju längre ifrån insynen av hur pengarna trillar in i verksamheten du är, desto lägre krav kommer du generellt ställa på din omgivning. I offentlig sektor har du inga direkta intäkter, bara skattemedel.
Så ja, ledarskapet kan i den bemärkelsen vara svagare i offentlig än i privat. Å andra sidan kan för mycket fokus på just lönsamhet och pengar skapa andra problem som gör friheten i ett offentligt ledarskap större. Man kan helt enkelt tillåta sig väga in andra värden.
För mycket av andra värden och du får en skyddad och mer eller mindre kravlös verkstad.
Helt enig där. Att omorganisera tar ofta sönder gamla KPIer, som att byta betygssystem i skolan, så jämförelse blir omöjlig.
Dessutom kan man hävda lite stökighet tills systemet satt sig och peta bort nejsägare (till vad man gör)…
Det ger författaren av nya systemet ca 3 år att bli befordrad eller byta företag och påvisa sin handlingskraft.
Jag har haft tur (eller skicklighet) att undvika dem, men jag har sett dem på håll…
3 gillningar