Här läser jag ett spännande inlägg och är på samma 30+ nivå. Sug på det övriga, vilka f.ö på forumet är 30+Hv71?
Träningsmatcher är oerhört viktiga och där håller jag inte med dig.
Du jävlas förstås 
Nästan exakt 35 i år :ugeek: Då hette stjärnorna Kessler, Firsov, Mats Lööv och Kenneth Johansson i målet. Det var tider det, antingen ingemansland eller 8:a och utslagen i kvarten varje år 
Men med bäst publiktryck i serien redan då.
Jag skulle nog räkna in mig där också, men intresset är mer utvecklat nu än det var i början när jag var barn.
35 år på mig. Fastnade direkt efter första matchen live 1986.
Ove Thörnberg, Thomas Lindster och Ivan Hansen var några av idolerna. Har hängt med ett tag och var med om avancemanget till elitserien då det begav sig. Kunde komma in gratis på matcherna om man frågade random vuxen om man fick gå in med honom. Satt gubbar på läktaren och åt medhavda smörgåspaket. Var det ens några kvinnor på matcherna på den tiden? Efter varje match slängde vi alltid in sittdynorna på isen. Det var tider det… Dessa inlägg borde kanske flyttas till en annan trådar?
Minns att det alltid luktade chips och grillkorv varje gång man klev in i Rosenlundshallen. Och man hade numrerade långbänkar som sittplatser. Bäst var ända ståplatserna på långsidan med Klapp & Klang bakom spelarbåsen. Vilket tryck det var!
Fan vilka sköna inlägg haha!. Gillar verkligen det jag läser och varför inte en egen tråd. Och dela med oss om gamla minnen.
Är fasen helt säker att flertalet har träffats. Hade ju t.ex konkurrens, med folk som sprang under läktarna. Pant, knytta ihop
skosnören, jaga motståndare osv osv
OBS -Farzan får definitivt inte skriva 
Styr upp det direkt med modsen.
En nostalgi tråd vore perfekt. Vet inte hur många gånger Denny Eriksson släppte in mig i omklädningsrummet efter matcherna.
På allmän begäran samlar vi ihop minnen från forna tiders supporterskap i denna tråd.
Själv är jag över 40+hv71 (i Sir Wards nomenklatur).
Riktigt härligt, särskilt viktigt var det alltid att försöka pricka Malmö-spelarna med Mats Lusth i spetsen 
. Kommer aldrig att glömma när jag första gången vågade mig ner för att be om autografer som mellanstadiebarn och mötte Kessler i skridskor. Man hade ju inte uppfattningen från isen att en sådan spelare var runt 2 m lång.
Jag har väl ändå inte så många minnen/anekdoter att berätta
Mats Lusth och Kessler var dödsfiender. Varje match, det var bara en tidsfråga innan de skulle ryka ihop på isen.
Jag vet men tror flera på forumet vill veta. Börja lite lätt med Klapp o Klang, sen accelererar Farzan ordentligt… 
Tack Diabolics för att du styrde upp tråden.
Det är 30+ men nog inte 35 sedan jag såg första matchen live. Började följa radiosporten, resultat och tabell flera år tidigare så där är det 35+.
Kessler
Lööv
Arto Ruotanen
Risto Kurkinen
Rick Erdall
Åslin
Lars Ivarsson
mm
Det blev 3-4 resor för att se match per säsong. Ofta stod vi längst upp mot väggen i Rosenlundshallen. Det nedböjda taket gjorde att man inte såg läktaren på andra sidan. Vi åkte ofta på Leksands-matcher eftersom en i sällskapet höll på dem. Jag har ett starkt minne av att Leksand alltid vann — för jag var alltid sur på vägen hem.
Leksand vann alltid, med 7-3 Det här var ju innan informationssamhällets genombrott. Men som inbiten HV-fan kommer jag ihåg att jag kunde sitta framför text-tv sidan 377 i timmar och bevaka matcherna. Jag måste ha varit ett oerhört enkelt barn jämfört med dagens bortskämda ungar 
Jag och ett par till, klättrade upp på Rosenlundstaket en söndag eftermiddag, via dom där snedlutande rören som fanns runtomkring hallen. Varför? Var ju på den tiden man åkte skateboard och ville åka kunglig ramp och det gjorde vi tills radiobilen kom.
Därav senare beklädd med taggtråd.
Fin utsikt, galen ramp och framförallt fint minne helt klart 
Samma här! Text-tv och radiosporten på. Mats Strandberg och LG Jansson.
Samma här!!!
JP något som hette JP:s telenytt. Ett nummer man kunde ringa där en bandad röst meddelade resultatet efter varje periodpaus. Det var det enda sättet att få reda resultatet på den tiden. Morgonen efter kastade man sig över JP för att få reda på målskyttar samt att läsa Ingvar Andréns krönika om matchen.
Klapp & Klang hade ett eget pris till matchens lirare. En låda bananer som delades ut till bästa hemmaspelaren efter matcherna. Hasse Wallin var värst med 19 bananlådor. Minns också att det under matcherna kunde hagla in både snus och programblad på isen när en uppretad publik hade fått nog av domaren. Men då fick man alltid en ilsken tillrättavisning av speakern på den tiden. Tyrone tror jag han hette.