En timme till nedsläpp! Jag är laddad. Ska ta lite revansch på mig själv ikväll tänkte jag och genomlida hela matchen. När det begav sig gick jag och la mig vid ställningen 1-3… Vi skyller på att det var skoldag dagen efter…
Kul om någon joinar. Nåt kul ska man ju ha i dessa tider.
Mot guldet!
Hjältarna som ska göra det.
Ahl (Åslin)
Falk-Örnskog-Ekelund
Kennholt-Stillman
Ljungberg-Keskinen-Davidsson
Abrahamsson-P.Gustafsson
Palo-Hammarström-Lindbom
Svedberg-Rahm
T.Gustafsson-Salmi-Thörnberg
Petrasek-Halvardsson
Vilket jäkla lag!
Mycket bra lag,lägg dessutom till Patric kjellberg på skadelistan!,vilka tider gick i nian och gick med matchtröja till plugget dagen efter Lindboms projektil!!!
Pelle G. Vilken kung!
Lasse Karlsson…Träffade en gammal brynäslegendar, som spelade finalen, för några år sen. Han var minst sagt säker på sin sak. Brynäs torskade finalen när Sundlöv blev skadad 
Fan. 1-1.
Keskinen till Pelle G. Maagi!
Fan, jag missade matchen, mycket bra initiativ.
Jag satt i en ett i Södertälje, precis vid stationen/kanalen, och skrek 50cm framför en 17-tums hederligt tjocktv den kvällen.
Du kan gå in på cmore hemsidan och leta upp för att kolla igen ifall jag förstod rätt.
Hur gick det? Vann vi?
JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!
Pelle G har varit helt överdjävlig i slutspelet!!!
[url]https://www.youtube.com/watch?v=ycKYsFcZBzo&feature=youtu.be&t=2036[/url]
Fan. Ingen revansch för mig. Somnade innan övertid…
Men vi vann. Det var det viktiga.
Måste säga att kvaliteten var mycket bättre än vad jag minns. Esa Keskinens briljans och Palos mål. Mumma. Och nu ryktas det om att Kai Nurminen ska in till nästa sässe. Bara vi inte tappar Palo… Kan bli ett roligt 1996!
Trådar som denna gör att jag älskar detta forum!
Briljant av Lejacques att även fundera på värvningar inför nästa sässe
Tack!
För övrigt gick jag 1995 ut på balkongen och vrålade ut min glädje efter Lindbloms mål. Bodde då mitt i skogen med 3 km till närmsta granne. Ville göra någon form av statement antar jag.
Mitt minne av detta: Pappa och jag satt som på nålar framför TVn i mitt föräldrahem i Uppsala. Pappa, född och uppväxt i jönnet fick in mig på den rätta vägen genom en match på Hovet (Dif-HV) 1986. Hur som helst, pappa får ett mindre psykbryt när någon jävla Brynäsare kvitterar med 1.23 kvar. Han börjar banka i soffan och skriker Nej,nej,nej!!! Jag som 18-åring behåller ändå lugnet bättre än pappa men känner på något sätt, det här går aldrig. Polarn som är totalt ointresserad av hockey ringer i pausen mellan tredje och sudden och ska snacka skit. Hö, hö Brynäs kvitterade. Mitt svar blir: Ring för helvete inte igen om Brynäs avgör i sudden!! 15.48: Lindbom avgör. Pappa och jag förenas i kram skrattandes och gråtandes.
Tyvärr lever inte min pappa längre men det minnet kommer alltid leva kvar.
Jag prioriterade att gå på lokal, ung och dum, och hoppades väl på något napp… Men festen var avslagen och tråkigt så vi var ett gäng på 5-6 personer som drog hem på tidig efterfest till en liten studentlägenhet på 14 kvadramteter för att fortsätta dricka billigare öl och ta fram gitarren. Jag slog på TVn för att kolla text-TV och blev glatt överraskad att matchen fortfarande inte var avgjord. Tvingade alla att titta på matchen även om det bara var jag som höll på någon av lagen. Alla andra började hålla på Brynäs för att kunna trakassera mig (dvs det var riktigt vänner…). Det slutade med att jag låg på golvet vrålandes med en öl över mig efter Lindboms mål.
Vilken underbar historia! Jag kan verkligen se det här framför mig och blir alldeles varm inombords. Tack för att du delade med dig!
Den här matchen såg jag hemma i TV-soffan helt ofrivilligt. Jag hade feber och kunde inte följa med mina kompisar som var ute på stan i Jönköping. Att gå ut på krogen på den här tiden i Jönnet var en otroligt stor grej på DDR-blandat-med-frikyrklighets-tiden, för er som lyckligtvis sluppit uppleva denna tidsera!
Precis när förlängningen började ringde morsan från London (Wow alltså! Ringa från London! Går det?! Kom ihåg nu ungdomar, att detta var före mobiltelefonens tid och saker som Facebook ansågs vara ren science fiction som kunde innebära social distansering att ens prata om…) för att fråga hur det gick i matchen (får ändå ge morsan o farsan cred här som betalade typ 1000:- eller vad det nu kan ha kostat på den tiden, för att få höra hur det gick i matchen) varpå jag skrek: DET ÄR JU FÖR FAN INTE SLUT ÄN och slängde på luren, eftersom man inte kunde se TVn från den plats där telefonen stod (inser precis vilket tidsdokument den här historien är) och sprang tillbaka till soffan!
När Johan Lindbom fälls in över blålinjen (här slår jag ut med båda armarna och skriker rakt ut!) och i en rörelse reser sig upp och skjuter över Lasse Karlssons benskydd men under plocken, alltså det som blir det avgörande målet, 15.48 in i förlängningen (här sitter jag fortfarande med utsträckta armar, men är helt tyst) så förändras mitt liv. Jag går från att vara en “loser” som hejar på bonnagänget HV71 till att vara supporter till SVENSKA MÄSTARNA! Den här förändringen kan nog ingen som inte var med både före och efter förstå, förutom de som var med när HV71 äntligen gick upp i högsta serien. Jag sitter kvar med utsträckta armar, tyst, stirrandes på TVn i flera minuter. Tårar rinner ner för kinderna. Det här var och är en av de bästa dagarna i mitt liv.
Och då har jag ändå haft många bra dagar i mitt liv!
Underbart! 
95 är definitivt en vägdelare. Före det guldet blev man ju inte ens upprörd över uttryck som “skrattmatch”.
sitter o kollar på guldmatchen 2008 hade glömt hur jäkla enögda kommentatorerna var i den matchen tack gode gud att de är cmore som sköter sändningarna framöver i SHL
Ja…denna matchen glömmer jag aldrig…jag satt med ett grabbgäng ute i obygden, och på nåt sätt hade vi lyckats få tag på en projektor. När Johan klappade in segermålet så var det vild segerdans…Mot Djurgården skulle HV inte ha en chans enligt experterna, mot Malmö låg vi under med 0-2 och var uträknade av de flesta…
När finalmatchen var över drog vi upp till axamo flygplats, hade en polare där som släppte in oss bakvägen. Fatta vilken lycka när man som 19 åring står längst fram, dörrarna glider upp och laget stormar ut, jag flyger runt halsen på första bästa…det råkade va Sune Bergman
Säger som Shitkicker. Från att hålla på ett strykgäng så var man nu supporter till svenska mästarna. Detta i Dalsland där inte en jävel höll på HV71 på denna tiden.
Matchen sågs hos grannen då om jag vill minnas rätt inte jag själv hade TV4 på min lilla 14”
Fantastisk kväll var det iaf.