[size=150]HV71 - Mora IK[/size]
Mora på hemmaplan är det som gäller på onsdagskvällen
för HV71. Ett HV som har två raka förluster mot KIK i helgen
behöver komma tillbaka på vinnarspåret igen.
[size=150]FORZA HV71!![/size]
Som det sett ut i de flesta matcherna där vi har frångått farten genom mittzon så kommer nog detta också bli en svår nöt.
Vi måste ha fart för att komma in med puck under kontroll för att vinna. Man vinner inte på att dump n chase hockey i Sverige rinkarna är för stor för det. Trodde vi hade fattat detta men fan vet alltså då vi ständigt hamnat där de senaste säsongerna.
S/S kan omöjligt förespråka denna hockey då de kommer från ligor där man spelar en fartfylld hockey.
Sen att inte alla i Hv har speeden men nog fan borde vi klara av att snurra förbi dem vid offensiva blå. Handlar bara om att ta i lite extra och va beredda på en smäll. Men om det är så svårt så kan man undra varför inte vi spelar likvärdigt försvar för vi backar ju bort från blå och tillåter dem komma in utan minsta kamp.
Finns det en blå linje man ska rätta sig efter när man kommer som coach till Hv71 att sån här hockey ska vi spela? Isåfall är det hög tid att ändra den linjen. För det är inget vinnande koncept. Vi har ju haft problem med alla lag sen omg 4 typ.
Exakt så. Man måste börja försvaret genom flytta upp hela backsidan ett par meter, men det kräver att forwards också hjälper till, vilket varit si och så med…
Hade varit fint med en vinst imorgon igen!
Första gången vi möter Mora i det här konstiga spelschemat, gäller nog att inte underskatta detta Mora som ligger i botten.
3 poäng ett krav idag annars har vi risk för en 6 match lång förlust streak framöver då Modo björklöven och Västerås väntar. Med detta spel kommer vi inte vinna dessa matcher
Ska bli intressant att se hur det kommer att gå nu i kommande matcher, då vi har tappat vår SHL-edge och numera bara är ett ok allsvenskt lag med en ickefungerande grundspel.
Nu är du farligt högt upp i skalan av “pahwlens”… det inlägget var minst 4 (av fem) pawhlens. 
Samtidigt som jag håller med om att Norrlandsinlägget är pessitmistiskt i överkant så vill jag hålla med om att en förlust även idag signalerar något oroväckande.
Det borde spruta revanschlusta ur öronen på spelarna. Visst, vi riskerar några utvisningar för att vi är övertända. Men låt det vara så. Hellre det än något mjäkigt mellanmjölk.
Jag vill påstå att om vi inte vaknar nu efter dubbelförlusten och visar för Allsvenskan, världen och oss själva att vi verkligen är för bra för den här ligan så riskerar vi tappa både självförtroende och respekt.
Jag inser oxå vikten av att vinna igen. Att vi förlorar poäng i någon match alls, är pinsamt i denna skitliga där pucken sällan är på isen och alla bara brottas i sarghörnen. Maken till uselt spel eller usla lag, fans, arenor, domare, kommentatorer, sändning, täckning, stats, hemsida, har jag inte skådat i mina dagar… jag är övertygad om att den relativa kvaliteten på ligan HV lirade i innan de tog steget (steget som innan benämndes “för gott” men inte nu… pga… tack Hult) upp i finrummet, var mycket bättre än vad katten nu släpar in och töntarna med media-rattarna pinsamt betecknar som “sverigesmestunderhållandeliga”. Pyttsan.
Nycklarna ikväll.
Vesel och Huhtala levererar. Förhoppningsvis får de med sig Thörnberg.
Tommy och Co tar ut rätt lag och ger rätt spelare istid. Deras tveksamma laguttagningar och oklara matchande har kostat oss två matcher nu.
Filip och Gunnar ger inte bort några mål (obs. tycker det funnits större problem än målvaktsspelet den senaste tiden. Men det hjälper ju inte direkt att våra målisar står för den ena tavlan efter den andra).
Om inget av ovan funkar ikväll tror jag dessvärre det blir en ny förlust. Som shitkicker skriver. Skrämmande tydligt att HV, utan våra SHL-spelare, inte är mycket mer än ett okej allsvenskt lag.
Extreeeemt viktigt att HV håller ut nu fram tills det kommer nyförvärv och behåller avståndet ner till tvåan. Annars kan det bli en tung, trist och värdelös vår.
Fullt medvetet att det var negativt meddelande men 3 raka förluster med 2 på hemmarplan är en förlusttrend/ start på en förlusttrend. Sen vet vi alla att när man hamnar ingen ond spiral med flera förluster på rad blir det psykologiskt svårare att bryta den. Därför jag ser denna match som den enklaste framöver och därmed viktigt vi kommer in på vinnarspåret igen för o ha en positivt tänkande när vi möter toppkonkurrenterna Modo och björklöven speciellt. Se bara på förra året vad som hände när man inte bröt den negativa trenden (lite worst case).
Jag anser 3 poäng och ett bra spel idag är väldigt viktigt inför de kommande matcherna. Sen får ni kalla mig pawhlen jr om ni vill men viktig match är det helt klart
Varför inte 10-0 som gårdagens match? Skulle ju knappast vara en skräll kan man tycka.
Ett smeknamn med legendstatus!
Saxat från JP - Varsågoda!
[size=150]Långläsning: Så blev superkedjan HV71:s ryggrad – tack vare Ove Thörnberg • ”Martin gick bärsärk för oss”[/size]
När HV71 möter Mora i hockeyallsvenskan kommer fem guldhjältar att hyllas före nedsläpp i Husqvarna Garden. Här är historien om hur David Petrasek, Pasi Puistola, Jukka Voutilainen, Johan Davidsson och Martin Thörnberg bildade HV71:s framgångsrikaste kedja i klubbens historia.
Jönköping HV71 var i tre raka SM-finaler mellan 2008 och 2010. Det blev två guld – mycket tack vare Jukka Voutilainen, Johan Davidsson och Martin Thörnberg. Vad få vet är att Martins pappa, Ove Thörnberg, omedvetet hade en roll i vad som skulle bli en av SHL:s bästa kedjor genom tiderna.
– Det är formationen jag presterat bäst med. Det var definitivt ryggraden i min karriär, säger Davidsson.
När Johan Davidsson lyfte Le Matpokalen i Linköping den där kvällen för tio år sedan var kroppen slutkörd. Han orkade inte mer. Finalserien var den tuffaste i hans karriär.
– 15–20 sekunder innan Eric Johansson avgjorde skulle jag stretcha lårmuskeln i båset och fick kramp. Det minns jag. Ingen var gladare än jag att matchen tog slut. Det var maximalt vad som fanns att pressa ur. Jag ville inte spela en sjunde match och jag tror Linköping var lika slutkörda.
Det blev en magisk HV-triumf med en vändning som sticker ut: Efter 0-2 i matcher vann HV i fyra raka. Mycket tack vare en superkedja som går till historien som en av Sveriges bästa, och som ledde dem till ännu ett guld senare, 2010 mot Djurgården.
I flera säsonger var Johan Davidsson, speluppläggaren, med Jukka Voutilainen, målskytten, och Martin Thörnberg, grovjobbaren, ryggraden för Jönköpings stolthet. Om inget annat så skvallrar poängstatistiken för det:
Johan Davidsson avgör en av många matcher för HV71. FOTO: Johan Lindbom.
Under åren de spelade ihop levererade de totalt 713 poäng, inklusive slutspelet. Ingen annan i HV71 var i närheten. Men det var först när ’Lill-Kenta’ Johansson och Thomas Ljungbergh tog över som de parades ihop med Martin Thörnberg. Pär Mårts ville annorlunda innan han slutade, 2007.
– Jag ville få spridning. Martin var så pass bra på egen hand redan då, minns Mårts, som ändå hade hittat kemin mellan nummer 76 och 39 innan han lämnade.
– När vi värvade Jukka var han center. Han hade ju ett jäkla skott och Davidsson klarade defensiven som det var. Jukka fick då mer tid i offensiven om vi flyttade honom till en kant. Där sparade han på krafterna och blev bättre på det han redan kunde, att skjuta.
Var Ove Thörnberg kommer in då? Han och assisterande Thomas Ljungbergh fyllde år samma dag och eftersom Martins spelstil påminde mycket om Oves när Ljungbergh var aktiv och de spelade ihop, ville han se om kompisens sons spelstil funkade även med stjärnparet. Och så fick det bli.
För Johan Davidsson blev hela guldsäsongen och åren framöver en total fullträff innan Thörnberg lämnade för KHL.
– Känslan var magisk. Alla tre var hungriga. Vi hade olika talanger men var lyhörda för varandra. För det mesta var vi överens i det vi gjorde.
Deras samarbete fick varenda HV-supporter att drömma om guld. Davidsson passade fram, Voutilainen avslutade medan Thörnberg fick ta grovjobbet runt målkassen.
– ’Thörna’ var väl inte alltid nöjd att få skott och slag på sig framför målet, skrattar Davidsson. Men han tog verkligen uppgiften med bravur. Jag försökte ersätta den rollen när Martin åkte till KHL men det var svårt, det visar hur duktig han var.
Hur mycket har du dem att tacka för dina assistpoäng?
– Jättemycket! Är du inte snajper själv är du i stort behov av någon som kan sätta dit den, men även i det fysiska spelet. Martin gick bärsärk för oss, han plöjde ytor både för mig och Jukka. Sen spelade vi med backar som kunde servera oss puckar hela tiden, allt hängde ihop.
Du ligger bakom deras framgång också, men lyfter sällan fram dig själv. Varför alltid så ödmjuk?
– Jag vet inte. Som liten fick jag en tillsägelse av pappa att om du inte passar får du aldrig någon vän i livet. Jag har aldrig mått bra av att sticka ut hakan. Det var nog styrkan i vår formation. Ingen ville ha strålkastarljusen på sig. Det gjorde det lättare att prata med varandra. Det skulle aldrig funka om en person styrde.
Hur hanterade ni alla succérubriker?
– Den interna fajten pågick hela tiden vem som skulle vara bäst, så ingen kunde skryta. Du blev hela tiden utmanad. Vi kom in i den säsongen där vi förväntades spela bra, så vi tvingades hela tiden utveckla spelet. Framförallt var den hårda forecheckingen i vårat powerplay något nytt för oss efter ett tag. Helt plötsligt kom de i 300 km/h mot oss, då fick vi fundera ut nya vägar. Men den interna konkurrensen vem som skulle vara bäst drev laget framåt varje dag.
Hur var det att vara lagkapten i sån miljö?
– Det finns alltid mycket åsikter i ett sånt gäng. Men vi hade en kärna som alltid var starkare än den enskilde individens åsikter. Det blev vissa regler som styrde.
Har du något exempel?
– En löjlig grej var väl om vi skulle ha keps till finkostym. Det slutade med egen rättegång i omklädningsrummet utan tränarna. Vi hade åklagare och försvarare, hela köret. Den yngre generationen ville ha keps men inte den äldre, det var ju en fråga om klubbens emblem man representerade. Gruppen fick bestämma. Det var inte okej med finkeps till kostym. Jag är högst tveksam om den regeln gäller idag, men jag minns att vi krigade hårt för att inte ha mössor inomhus när vi åt.
I samband med KHL:s framfart – mitt under HV:s storhetsperiod efter 2010 – valde flera att hoppa på äventyret. Det var nära även för Davidsson, om hans fru Lena inte hade väntat deras första barn. Det blev, som han säger, ”den sista knuffen” han behövde för att tacka nej till Salavat Julajev UFA:s monsterbud 2009 – och istället skriva nytt femårsavtal med HV.
– Jag trodde innerst inne: ”Jag kommer inte klara det här”. Skulle jag leva på kyckling och spaghetti i nio månader? Jag fattade aldrig tycke för Ryssland. Men någonstans gick gränsen vad man kunde tacka nej till. Det var lockande och jag hade mer eller mindre bestämt mig. Så kom det här beskedet.
Hur mycket pengar tackade du nej till?
– På åtta-nio månader där hade jag tjänat lika mycket netto som jag tjänade brutto på mitt femårskontrakt. Det var dubbla pengar rakt av, oerhörda siffror. Men jag gjorde rätt. Jag blev skadad det året och skulle jag varit i Ryssland då vette fasiken hur jag skulle klarat mig på spaghettin, skrattar han.
[size=200]HV71:s guldsäsong i siffror[/size]
• HV71 vann grundserien med 107 poäng, 15 poäng före finalmotståndaren Linköping som kom på andraplats efter 55 omgångar.
• HV vann med 4–2 i finalserien mot Linköping. På vägen dit slog man ut Skellefteå i kvartsfinal och Timrå i semifinal med 4–1 respektive 4–2 i matcher.
• HV71 hade 31 segrar under grundserien, bäst i serien före Modo som hade 26 segrar.
• HV71 gjorde 178 mål i grundserien – bäst av alla. Bara Södertälje släppte dessutom in färre mål än HV71:s 132 stycken i grundserien.
• Jukka Voutilainen blev HV71:s poängbästa spelare innan slutspelet med sina 26 mål och totalt 46 poäng. LHC:s superduo Tony Mårtensson och Mattias Weinhandl vann poängligan överlägset med sina 129 poäng tillsammans. I slutspelet klev dock Jukka Voutilainen fram och var hela slutspelets bästa poängplockare med sina 21 poäng.
• Större dominans hade HV71 i backarnas poängliga: Nyförvärvet Mikko Luoma dominerade i serien och gjorde 35 poäng på 49 matcher. Johan Åkerman och Pasi Puistola hamnade tvåa och trea i samma poängliga.
• Även i utvisningsstatistiken dominerade SM-guldvinnarna. Lance Ward noterades för 212 utvisningsminuter i grundserien, medan Andreas Jämtin (167 minuter) slutade på andraplats och Per Ledin på en fjärdeplats (137 minuter).
[size=200]HV71:s guldlag – spelare för spelare[/size]
Målvakter: Stefan Liv, Andreas Andersson
Backar: Johan Åkerman, Daniel Grillfors, Patrick Bovim, Per Gustafsson, Johan Halvardsson, Mikko Luoma, David Petrasek, Mika Niskanen, Pasi Puistola, Lance Ward, Nichlas Torp.
Forwards: Johan Davidsson, Jukka Voutilainen, Martin Thörnberg, Jan Hrdina, Andreas Jämtin, Per Ledin, Henrik Eriksson, Lukas Eriksson, Andreas Falk, Joakim Hillding, Jimmy Andersson, David Fredriksson, Jonas Johansson, Eric Johansson, Jari Kauppila, Björn Melin, Johan Lindström, Mattias Tedenby, David Ullström, Simon Önerud.
Mora är långt ifrån så dåliga som tabelläget visar. De har ganska bra underliggande statistik. Det vill till att HV steppar upp idag för att ta 3 poäng.
När kommer foppa till spel?
Hmm samma kedjor som sist. Nu tycker jag visserligen Törngren-Wikström-Netterberg var en av de bättre i offensiv zon borta mot Kristianstad.
Men hade nog ändå föredragit att Lindbäck och Törngren bytte plats. Lindbäck behöver lite puckar att jobba med, och det får han definitivt inte bredvid Wennlund och iskalle Kokkonen.
vill ha en säker vinst ikväll ingen närvkittlande 2-1 vinst utan en tydlig som visar hv är på g igen
Sämsta publiksiffran för i år? Sjukt glest. Tråkigt.
