Malmö igen. Malmö överallt. Allt elände börjar och slutar med Malmö. Sådan har känslan varit sedan Percy’s dagar även om Malmö då endast var ett 90-talets LHC med köpelycka. Endast ett abstrakt irritationsmoment jämfört med dagens väldigt påtagliga och direktverkande effekt på vår sportsliga krabbmarsch. Oavsett om man är team halvdansk eller team halvsvensk, så fylls näsborrarna av Ribersborgsstrandensröten tånglukt, även vid det mest rudimentära sniff-test, av vår SHL-verksamhet.
Oklart vem som kom ut med röfven bakåt efter Liljander-gate, men firma Björn/Leise kliver in i HV med en Kockumskranlast av Malmö-skelett. Dessa skelett jobbar numera övertid med att stadga upp fundamentet för HV-styrelsens Nimis-lika kontinuitetsbygge. Det var i Malmö som den postmoderna hockeyn föddes, den där man aldrig sparkar en huvudtränare, samt hänger sig åt hockey-alkemi, där gråjärn förvandlas till SM-guld, genom att utse valfri hockeyfinländare till en gigantisk centerframgång. Det var även här kärleksbarnet från Jysk och corporate finance sedermera fann sin enda “USP” i form av den Leise-eska hockeyspindels motsvarighet till rorschach testet.
Om detta inte är tillräckligt Malmöghae för er, så begrunda även att Anton har en bakgrund i föreningen.
Det går bra nu.
Riley rileyerar
FORZA HV71!!
