Då har man iklätt sig stödkragen igen, i förebyggande syfte precis som Valdemar, med sin whiskey i högsta hugg. En segerwhiskey som var lika berättigad igår kväll som ångesten är idag. Rädslan för att få nackspärr pga det whiplash-beteende vårt lag bjuder oss på, är allerstädes närvarande. Glädjerusets sötma solkas av kvalskräckens sura uppstötningar.
Örebro. Team Marjasin. Sveriges i särklass fulaste logga, om inte för vad den står för utan enkom pga estetiken. Men, laget som sådant, ett relativt nytt lag i högstadivisionen är inte lika löjeväckande. De har gradvis skapat en relativt stark organisation, något vi saknar innerligt. Ett visst mått av avundsjuka infinner sig gentemot alla andra lag som lyckas sätta sin organisation och enkom behöver gnabbas och tvista om petitesser. Vi gnabbas om existensen. Ångest.
Idag åker grabbarna aningen framåtlutade upp i bussen. Jag hoppas att detta inte ger stelhet i rygg och tveksamhet i spel. Desperationen vi såg igår är det enda som man behöver ta med sig framgent. Det finns dock fortfarande mycket man kan lämna kvar, förslagsvis i Örebro, när man nu tågar framåt mot säsongsavslutningen. “Indianare” i egen zon är en sådan grej. “Donald/Fröberg-hybris” en annan.
I särklass fulaste loggan är att ta i. Den där med ett lejon som ser ut att ha gjorts 1992 i paint av någons mellanstadiebarn är med i kampen. Jag håller med om strukturen och kärnan i Örebro. Det ser ut att vara byggt med målmedvetenhet och hårt arbete. Hade förväntat mig en position högre upp i serien i år.
Att vi spelade igår känner jag är till HV71s fördel. Vi är inne i att, tempo osv. Som Peterson sa, åker upp och städar av Örebro. Ingen längre vila som får andra tankar eller avslappning.
Fransyskan från älgen som gick åt i höstas ligger i ugnen, potäterna är redo för att kokas och fin-lager-ölbärsen står på kylning. Ikväll hoppas vi på att Challe-effekten fortsätter att tuffa på.
Andre Peterssons prestation i förra matchen - bästa individuella insatsen av en HV-spelare på ett antal år ?
Tedenby hade samma fart och energi som i gamla tider och LaLeggia bombade på bra.
Hoppas man inte får hybris utan spelar med respekt och inser att man fortfarande är ett botten-lag.
Andrae går ofta över till att spela ett valpigt och riskartat junior-forward-spel så fort man leder med ett mål eller två :
Då släpper han allt vad defensiv heter och börjar leka Erik Karlsson och går 100% rakt mot pucken och tar stora risker.
Precis, jag var där och det var en matchbild som såg ut som ett SHL-lag som mötte ett allsvenskt lag. Örebro-gubbar kom efter matchen och uttrykte oro och undran för HV och jag kunde bara instämma. Förhoppningsvis har vi ätit ikapp lite av skillnaden till ikväll.
