My take:
Försiktigt negativ. Det nya halvtomma. I enlighet med att allt är förlorat vid första målet i egen kasse, oavsett hur många vi gjort innan, ala @PapaEmeritus 
Men, jag lyssnade på podden (Spotify) och tyckte mig höra en person som iallafall har en del insikter om framgång/nederlag/ansvarstagande som gör mig försiktigt positiv.
Det som drar ner smilbanden är att @TimpanHV71 tror att detta är en reinkarnation av AJ/Rahm. 
Men, jag tror att timpan har fel här. Jag tror inte dessa individer är speciellt lika. Speciellt inte på planet att leta fel (kikare eller spegel). Anton verkar vara en person som tittar i spegeln först och ser en möjlighet till egen utveckling. De andra letade febrilt med kikaren efter både sin egen förträfflighet samt syndabockar. En enorm skillnad. (se diskussion nedan och ref till plats i podden)
Det jag tycker mig utläsa av kommentarer såhärlångt är återigen en förvirring kring det här med “krav”. Allt skapat utav att det finns fler tolkningar av det konceptet än vad det finns skribenter. Alla tolkar det olika. Folk har bestämt sig för att Anton kommer in med “krav” samt en aningen känslostyrd (läs arg) framtoning och att det är vad som behövs. Period. “Slut på analys”. Det är naivt.
Vi behöver lära oss vad Anton menar med detta, samt se hur/om han applicerar “krav” i föreningen samt hur han hanterar sitt eget känslospel, innan vi kan avgöra om det är bra/dåligt eller har någon som helst koppling till tidigare HCs beteenden.
Några saker vi sett nämnas hittills, i kategorin “krav” är:
-
Han verkar noggrann med fysen. Detta enligt utsagor från flera olika håll. Stenhårt är ordet jag ser framför mig. Det verkar inte vara en klyscha i Antons fall. Detta kan bli bra, om det lirar väl med Melins syn på saker, vilket vi kanske har en uppfattning om då Melin uttalat sig om saker i samma linje. Här är jag försiktig positiv.
-
Att få ALLA i organisationen att prestera på topp. Detta hoppas man är en känga till texvis en sådan som Kent. Att man inte kan lalla sig fram (även om man gör sitt bästa) i föreningen och komma undan med det utan att det åtgärdas. Det återstår att se om Anton kan påverka detta från HC-position.
-
“spela fult”-gate. Anton är en vinnarskalle. Det är ett sätt att ställa “krav”. Att alltid vilja vinna. Alla vill vinna, men alla har inte samma nivå av vinnarskalle. Vissa är värre än andra, för vissa rinner det över. Jag hoppas Anton kommer in med rätt nivå. Inte en Rahm-nivå som rinner över till det surnar ihop.
Andra saker jag plockat upp, ungefär 25 min in. Detta är EXAKT vad jag efterfrågat/påtalat i “alla” år:
“Dom bästa spelar och det gäller att leverera i sin roll. Och ju längre jag håller på med detta så börjar jag tror mer och mer på trygghet än vad jag tror på konkurrens. Det är en hårfin gräns man behöver balansera på ganska fint men dom flesta på den här nivån vill göra rätt för sig och gör man inte det så blir man inte speciellt långvarig”
Trygghet. JAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!
Så ofta man hört att spelare som lyckats talat om hur viktigt förtroendet från coach har varit. Att de känner sig trygga, vågar spela sitt spel, vågar göra fel, vågar lära. Detta är så in i helvete viktigt, IMHO. Troligtvis den enskilt största anledningen till att jag andas viss optimism på basnivån “försiktigt negativ”
Sedan blir jag lite fundersam över vissa personers negativitet runt PERSONEN Anton, som exempel lyfter jag in följande citat från lagbygget-tråden:
Har ni (Esa med flera) lyssnat på podden ovan (texvis runt 50-55 min, angående känslostyrdhet, att vara perfekt), med avseende på självdistans? Alla borde lyssna på detta, för det visar även på skillnaden mellan AJ/Rahm och Anton. Ingen av de två första, eller för den delen Lindbom, har jag sett ge uttryck för den självinsikten. Lindbom mer dock, än AJ/Rahm.
Sen är jag nyfiken på vilka viktiga attribut som du skulle vilja se @Esa16 ? Är det runt personen Anton eller avsaknad av erfarenhet från SHL/pokaler? Dvs det sportsliga.
Nu blev det långt… jag checkar ut… har mer tankar… tar dem senare. kanske.