Kyla och mörker. Träsko och skinnväst. Wermland forever och Hajk. Där någonstans har vi en adekvat beskrivning av sakernas tillstånd denna novembertorsdag, nådens år 2025. Mark Zuckerberg, a.k.a. Jörgen med näsan, är under luppen. Ordentligt. En f.d. tikka-esq centerpjäs i banjolaget, som likt vår snör-majestät, sprungit på pumpen och fått förnimma känslan när flera tiotal fans samtidigt fiser i ens generella riktning. Sådant är livet som galjonsfigur, med eller utan svärd. Det luktar surt när framgångarna uteblir.
Om det för tillfället är sura miner i kusin-kusin-staden så är det omvänt vid Vätterns södra ände. Detta är av arten ropa-hej-innan-bäckövergång. Ty tabellgeografiskt är vi fortsatt i ett katastrofnära läge. Men vi blundar och cashar gladeligen in framtida framgångar i brist på verkliga. Vi monterar av stödben och ner stormskydd, utropar “kusten är klar”, trots dis och dimma samt att vindmätaren blåst ut i sjön. Det man inte vet, mår man inte dåligt av. Sådan känns föreningens inställning.
Vi fans gör bäst i att spänna säkerhetsbältet, iträda vuxenblöja och VM-hjälm. Bunkra ölbärs och vita bönor på burk, ty tiden att vända röfven motåt Husqvarna Garden är inte förbi. På långa vägar.
Själv fick jag återigen igår uppleva hur det är att vara ute i kylan.
Kanske självmant när man bokstavligen cyklar i snöstormen.
Angående matchen. Går aldrig!
Svår match, jag förväntar mig en förlust, men jag vill fasiken se ett HV som ger 100 % ikväll. Då kan vi knipa poäng, men det gäller att Lehtinen gör sin bästa match för säsongen, att Borgman är extra elak, att Ang hittar målet och att BP inte havererar.
Det är så mycket HV71 under senare år.
