Många minnen man har över idioter man träffat i sina dar, sen finns det en människa man aldrig glömmer, han man inte känner men ändå känner som man har att tacka för mycket oförtjänt lycka han gett en.
Tack för allt Stefan.
Träffade hans mamma och bror innan idag och jag beundrar verkligen dom hur de har hanterat detta.
Kan inte va lätt när det har blivit en sån stor sak, men samtidigt så fanns det ingen annan väg heller…
Vet att i morgon så kommer jag börja grina när man ser dem utanför Kinnarps…
Har fortfarande svårt att förstå vad som hänt.
En sån genom snäll kille, nygift och två små barn ska lämna så
så tidigt för att det finns inkompetenta människor.
Fruktansvärt och mina tankar går till Stefan och hans fru och barn samt nära och kära.
Hoppas verkligen denna ceremoni blir så vacker som jag ser framför mig.
Alltid saknad Aldrig glömd #1# Stefan Liv
Och så var årsdagen här, kommer aldrig glömma den dagen för ett år sen…
Hur jag kommer upp, nyvaken, sätter mig vid datorn och som alltid tar upp expressen…
Får se rubrikerna, vet inte om Stefan nämndes redan då, om inte annat så strax därefter.
Bara stirrade på skärmen och vart nog lätt chockad, fick bara ur mig “nej, nej, nej, nej!!” När det sjunkit in så började tårarna rinna, och sen rann dom hela dagen, jag följde rapporteringen hela tiden och hoppades verkligen att Stefan inte var med, att han skulle vara på marken i trygghet pga skada eller vad som helst…
Samtidigt som jag trodde något annat. Värre.
Till slut vart det bekräftat. Herre. Min. Gud. INTE Stefan av alla!!
Tårar har runnit under året, och så även nu.
Nej, jag kände honom inte, aldrig träffat honom, sett honom live en gång. Men han var min enda och största idol inom idrott.
Tankar på hans fru, hans barn, föräldrar, släkt, vänner, lag…
Karriären gick bra, familjelivet gick bra, och han var 30 år. Han hade ju hela livet framför sig!
Många tankar har jag skänkt familjen, och gör så även idag.
Vila i frid Stefan, Alltid saknad - Aldrig glömd!
Jag hade precis kommit för att hämta min dotter hos hennes dagmamma, när min kära mor ringde och sa: Ett flygplan har kraschat i Ryssland. Ok… Tänkte jag. -I planet var Stefan Livs lag, men man vet inte om han var ombord… Men inombords kände jag att det är klart han var ombord, var skulle han annars vara. Resten av dagen satt jag och scannade av forumet och diverse media om vartannat, samtidigt som jag lyssnade på HV-låtar(helknäppt, men det kändes rätt just då). Var såklart borta vid Kinnarps också.
Idag känns det hela mest surrealistiskt. Att det har hänt känns för mig avlägset efter ett långt år och likaså overkligt iom att Liv var en i kategorin odödlig. Samtidigt som det är en av stadens tyngsta stunder, har det även bidragit till en ny form av gemenskap. Tänk vad mycket vackra stunder man har upplevt efter detta. Även om man vill ha dem ogjorda, går det inte föreställa sig hur livet hade sett ut utan.
Tankarna går till närmast sörjande.
Utan en vetskap åkte jag hem från jobbet lika glad som vanligt.
När nyheten i radion kom att Stefan Livs lags flygplan hade kraschat.
Trodde att det hade klarat sig hyfsat och körde hemåt och starta datan.
Väl där så insåg jag rätt snabbt att chansen om om Liv va med att chansen inte
va särskilt stor att överlevande fanns.
Sen tiden som gick om Stefan fanns ombord eller inte bad man till alla gudar att han
på något sätt hade missat planet.
Men när beskedet kom så brast man ut i gråt, sorg och tankarna gick direkt till hans
fru Anna och hans 2 barn som mist sin käraste, förebild och fader.
Idag är det lika jobbigt och jag hoppas att alla nära och kära stöttar varandra denna dag.
För mig kommer #1# alltid att vara Stefan Liv.
#1# Stefan Liv #1#
Alltid Saknad Aldrig Glömd
Jag hade varit i skolan som vanligt och längtade efter att få gå hem då NHL 12 väntade på mig när jag kom hem, det gjorde det också. Jag satte igång spelet väldigt spelsugen och blev tvungen att ändra laguppställningarna som vanligt. Precis när jag gör det behöver jag gå in på Wikipedia för att kolla upp en spelare men råkar av ren reflex gå in på aftonbladet där det stod: “Flygplanskrasch, hockeylag i Ryssland” något i den stilen. Första tanken var att det var tråkigt, när jag sedan fick veta att det var Lokomotiv Jaroslavl som var hockeylaget som nämndes i artikeln kom tanken: Men var inte de det laget som Stefan Liv gick till?! Jag vägrade tro att han hade omkommit. Han hade ju fått sitt rejäla genombrott och skulle spela i KHL för att sedan komma hem och avsluta karriären i HV71.
Känslan när det stod på aftonbladet med en stor bild på Stefan Liv och text: “Stefan liv har omkommit i en flygolycka” var en känsla jag absolut inte vill uppleva igen. Efter att jag hade läst det hade jag tappat lusten för NHL 12 och jag stängde av spelet direkt utan att spara. Jag kan fortfarande inte fatta att det har gått ett år sedan. Alla tankar har gått till hans familj, jag hoppas verkligen att det blir en fin tillställning med lyktorna ikväll. 
Alltid saknad, Aldrig glömd
#1 Stefan Liv
[size=150]# 1. Stefan Liv[/size]
[size=150]~Alltid saknad, ALDRIG Glömd!~[/size]
Ett år har gått…
Tänker på dig och din familj ofta. Hoppas du har det bra, Stefan, var du än är.
Vi saknar, och kommer alltid sakna dig, Stefan, men vi glömmer dig aldrig!
[url]http://minfil.se/W2S2Xea5b2/2012-09-07_03.02.34.jpg[/url]
![http://minfil.se/W2S2Xea5b2/2012-09-07_03.02.34.jpg[/url]](http://minfil.se/W2S2Xea5b2/2012-09-07_03.02.34.jpg%5B/url%5D){kind=link}
Ursäkta kladdet, tog bilden när det var nymålat, kladdet är borta till ikväll =)
aftonbladet.se/sportbladet/a … 5401349.ab
Känslosam intervju med Davidsson om Liv, tycker dock Ros ställer lite väl konstiga frågor.
Både Expressen och Jnytt har samlingssidor för Stefan:
expressen.se/sport/mer-om/stefan-liv/
jnytt.se/stefanliv.aspx
Det skär dock i hjärtat att kolla in dom, men hoppas de får vara kvar för evigt som en hyllning till den störste i HVs historia.
Du fattas oss så jävla mycket, Stefan.
Kan inget annat än att hålla med, hoppas att de bevarar dessa sidor så länge de kan
Lyfter fram denna krönikan från dagen efter olyckan. Kan vara det bästa Mats Wennerholm någonsin skrivit.
aftonbladet.se/sportbladet/a … 5401349.ab
Man saknar honom. Kommentaren “Inte illa pinkat för en sån som mig” stämmer ju exakt inpå Stefan.
Alla tankar går till Stefans nära och kära och till minnet av en fantastisk människa och en av HVs största!!!
Alltid Saknad,Aldrig Glömd!!!
Har suttit och läst igenom en massa artiklar på Aftonbladet, Expressen och Jnytt och tårarna var inte sena med att dyka upp.
Det är otroligt hur mycket en person som man aldrig har träffat kan påverka en så starkt men det är väl det som var grejen med Stefan, han var inte vem som helst.
Tankarna går till Anna, Herman och Harry.
Fortfarande svårt att förstå. Du kommer alltid finns i allas hjärtan!
Alltid saknad, aldrig glömd. Stefan Liv!