Jag var mer uppgiven. Svor över att Leksand kunde varit schysta att låta oss vinna. Har nog gett upp.
Det är sättet vi förlorar på som gör mig mest irriterad. Det är som att vi glömt vad hockey går ut på. Få pucken i nät.
Mental blockering när man inte lägger pucken mot mål sista minuten av matchen…Hur är det möjligt?
Det var väl mentalt blockerat sen första minuten. Det kommer krävas en annan röst i båset igen.
Är ju inte med i matcherna nu så är det ju rätt kört alltså.
Så har det blivit härhemma. Jag lägger allt för mkt tid och pengar på den här föreningen men jag började ifjol att bara tänka att det är hockey. Jag kan inte påverka ngt. Vinner vi så blir jag glad. Förlorar vi så blir jag sur men det blir vad det blir.
Jag är inte riktigt där än att vara likgiltig men man är bra nära. Åker vi ut så åker vi ut. Världens går inte under men det blir satans så mkt tråkigare men samtidigt, inget jag kan påverka och lägga min energi på.
7 gillningar
Jag behöver ta mig åt det hållet oxå, men samtidigt är man rädd för likgiltigheten. Man gör detta för spänningen och den enstaka extatiska framgången. Men om de grejorna aldrig infinner sig och det bara lämnar smärta, ja, då kanske man skall tänka om?
5 gillningar
Jag är i alla fall glad att ha hittat forumet och få någon att dela känslorna med en stund. Jag minns känslorna under streaken, men tänker att universum till sist kom på att HV-supportrar som går runt och ler när de tänker på nästa match - kan vi inte ha. Det är emot grundläggande fysikaliska lagar och riskerar att rubba balansen. HV-supportrar ska gå och tänka på hur många ölbärs de behöver för att överhuvudtaget överleva tills slutsignalen begraver det sista unset av poänghopp med en brutal ton, ackompanjerat av näthinnan full av bilder på spelare som har tom blick och inser att de inte kom förberedda - ikväll heller.
Nu är jag ungefär lika uppgiven som efter FBK-matchen och minns ni vad som hände sedan? 
8 gillningar
Även jag har börjat försöka distansera mig lite från Hv och dess prestation. Det är svårt eftersom Hv varit en del av min vardag sedan tidiga år när jag växte upp på Öxnehaga. Hv finns i min identitet och i min stolthet.
Men, för mitt egna sinnes skull så måste jag släppa det lite.
Det är liksom inte värdigt eller värt det, att gå omkring och vara negativt påverkad av något som sker 25 mil från mig av folk jag inte har en personlig relation till. Det är sjukt.
Som jag sagt förr… som boende i en liten stad långt från Jkpg är forumet superviktigt för mig.
Där kan jag vara bland likar och dela glädje och frustration med folk som förstår!
2 gillningar
Känner igen detta. Jag skriver inte så mkt men känns ändå som man känner en del av er. Bor med 25 mil från JKPG och har ingen som helst koppling dit förutom att jag bestämde mig som liten pilt 1986 att börja hålla på Hv71.
Boendes mellan Frölunda och Färjestad så har det varit många fantastiska år men sista tiden är lagom kul. Gör inte saken bättre att man skaffade en tatuering av loggan 2006 efter debaclet i semin och den ska ju folk påpeka i tid och otid numera.
Hur som helst så har laget gett mig både glädje och sorg men ändå såhär i backspegeln mest glädje.
Det är bara tungt att vara Hv-supporter just nu
3 gillningar
Ja, jag ska väl inte säga att jag är likgiltig. Det var väl fel. Det är något som pendlar mellan likgiltighet, uppgivenheten och glädje och sorg.
När man gläds åt segrarna - när de kommer - är det inte helt lätt att känna riktig glädje. Dels då man vet att det inte håller, dels då man inte vet om vi är värda det…att det kanske gör lika mkt skada.
Tom och en känsla av att vill inte ha mer HA i livet.
Jag skiter i det imorgon, vi ska fira dottern. Men hade nog skitigt i det ändå. Förbannat less på bry mig åt något som inte respekterar uppgiften.
Att slänga sig med att vi blir farliga i slutspel är för mig oacceptabelt handlade, man nonchalerar faktumet. Man ser ju inte det uppenbara, att vi har otroligt svårt att hantera matcher.
3 gillningar
Jag tycker att det jobbigaste är senare på kvällen när trots att man är trött så är det svårt att somna. I går ville inte hjärnan acceptera att jag ville somna, utan det bara malde Leksand och HV i huvudet hela tiden mellan 1 till 2 timmar.
6 gillningar
Har nu valt att inte kolla på resterande matcher innan kvalet i tron om att man kan avtrubba sina jobbiga känslor. Gick till gymmet prick 18. Likt förbannat har jag ännu högre puls än vad jag har när jag kollar matcherna. Kan man söka hjälp för detta? Tycker på riktigt det är svinjobbigt 
1 gillning
Träna inte så hårt så ska du se att hjärtrytmen går ner lite…
Kan man lämna WO resten.
Jag orkar fan inte ett jävla kval till. Helvetes jävla piss
1 gillning
Utfallet är ju redan klart, så vad är det att vara nervös över?
1 gillning
vill inte
Jag kollar på alla matcher. Jag har inget tips hur man kan hantera ångesten och nervositeten, men jag dricker varje match. 
Ångesten och nervositeten är där hela tiden men jag sitter ändå och följer mitt lag varje match på tv (bor utomlands).
Läste någonstans att man väljer sitt lag när man är liten och sen lider man för det hela livet.
Lite kul citat men den som kom på det var absolut inte i våran sits.
Hv är det enda fritidsintresse (hobby) jag har. Jag måste hitta en extra hobby att balansera humöret lite, för det går inte att bara ha hv där. Hoppas självklart att vi klarar oss kvar men efter denna veckan ser det inte alls lovande ut.
En sak är dock säker. Jag är hv-supporter i med och motgång. Hur stort nervvrak jag än må vara.
5 gillningar
När jag skriver detta vet jag inte något resultat, hustrun sa till mig att sätt på matchen qch kolla ditt favoritlag. Jag gjorde så eftersom jag är en toffel. Då blir precis Radan Lenc utvisad, jag fattade inte varför trots att det blev repriser och sen gör Leksand 2-1. Förmodligen ännu en kväll av djup depression.
1 gillning
Denna tråd handlar ju om att hantera nervositeten och oron. Mitt enda råd kommer resultera i skrumplever som hjälper för tillfället men ångesten kommer som en käftsmäll direkt men även dagen efter.
Om någon har tips på att minska detta så önskar jag tips för min alkohol borjar sina
Kämpa på. Hv71-i med och motgång.
3 gillningar