@Max: härligt att du delar med dig av din historia och gripande och viktig läsning! Keep up the good work 
Håller med Dekman, mycket gripande, bra skrivet
Tjena Max Alla är välkomna att göra sin röst här på forumet, vi har MINST 1 sak gemensamt och de är såklart HV jag menar =D
Kul med folk likt dig och Pawhlen som vågar berätta om sina sjukdomar och är helt ärliga. Välkommen till forumet och känn dig hemma (:
Tack så mycket alla! 
Starkt och berikande skrivet Max som kommer att inspirera flera att “ta steget”.
Blev rörd av din text…då du är en sann blå jäkel.
Vi syns i KA .November
Tack Warden
Yes de gör vi!
Starkt skrivet Max i bloggen, har ägnat att läsa igenom dom senaste inläggen och på något sätt får jag dåligt samvete när man själv har dåliga dagar på jobbet över skitsaker. Du vände just på det!
Kommer att lägga in ett inlägg om mig själv snart, så ni får se mannen bakom Simon, Simon(says) och Pinball (hvfantasten a 1997)
Trevlig kväll på er!
Tack Simon Tanken är ju att den även ska ge inspiration åt andra
Klas 36 år. Född och uppvuxen i Uppsala men bor numera i Solna. Såg min första HV-match 1986 på Hovet. Min far som är från Jönköping tog med mig dit och sen blev intresset för HV bara större och större. Är på plats på Hovet med två HV-polare varje gång HV spelar där och det blir även 4-5 besök i Kinnarps varje säsong. Resten av matcherna ser jag på TV. Jag missar ogärna en match och som tur är har jag en mycket förstående sambo som har accepterat att HV styr mycket. Jag vill helst inte ha över folk på fika kl 16 på lördagar under vinterhalvåret om man säger så. Min treåriga dotter började under förra säsongen också förstå varför jag då och då försvann upp till TVn på övervåningen : “Pappa titta HV” .
Härlig tråd och härliga berättelser.
Björn heter jag och är, hör och häpna från Norrland. Fast jävligt på gränsen (Söderhamn). Bor idag med min sambo i Sundsvall och blir förhoppningsvis kvar här för alltid. Är utbildad Rehabilitering/beteendesvetare och jobbar för närvarande inom LSS.
Har älskat mitt HV71 sedan jag var 7 år gammal. Att det blev just HV71 kan kanske ha att göra med att vi vann Sm-guld (1995) det året.
Annars hade det nog blivit Brynäs 
Finns det fans i närheten så är jag inte omöjlig när det gäller Oleary’s och lördagsmatch.
Dags att presentera mig själv känns det som.
Kamran heter jag, 30 år gammal och bor i Norrahammar tillsammans med min sambo, våra två katter, en drös akvariefiskar ochi februari även vårt första barn.
Växte upp i Öxnehaga innan familjen flyttade till Stockholm 1996. Flyttade tillbaka för att plugga på JIBS tio år senare, träffade en tjej från Göteborg när jag var fadder och så blev vi kvar.
Givetvis var det ett skallkrav att hon skulle konvertera bort från Frölundaismen och ingå i den härliga religion som är Hv71.
Semifinalförlusten hemma mot Modo 2007 (sista matchen, 0-5) räckte för att hon skulle bli frälst i Lance Ward, Jan Hrdina, Johan Davidsson och resten av grabbarna.
Jobbar idag på Nordeas kontor i Huskvarna, kom närmast från Swedbank i Nässjö.
Antar att jag är nästa man till rakning.
Mitt namn är Jimmy. Är en hockeytokig 20 åring som är bofast i centrala Jönköping. Tog nyligen studenten ifrån det nu nedlagda JB-Gymnasiet, fd John Bauer Gymnasiet, där jag pluggade IT. Man kan väl säga att jag har tre stora intressen i livet, sport, datorspel/esport samt djur. Har under min uppväxt alltid utövat någon form av sport, främst fotboll, innebandy och pingis. Var tyvärr tvungen att trappa ner för tre år sedan pga skador.
Man skulle kunna säga att jag föddes in i HV71. Nästan hela min släkt är ifrån Jönköping/Huskvarna och det har alltid endast funnits ett lag, HV71. Jag följer slaviskt allt som har med HV71 att göra. Missar aldrig någon A-lagsmatch och försöker gå på alla hemmamatcher när det kommer till J20. Försöker hålla mig uppdaterad när det gäller J18 och Queens.
Det första minnet jag har av HV71 är från tidigt 2000 tal. Jag åkte, tillsammans med min pappa, till Rosenlundshallen för att se min första HV-match. Jag minns inget ifrån matchen men efter matchen så lyckades vi på något sätt träffa Stefan Liv, detta var precis efter att han slagit igenom i A-laget, och jag lyckades få hans autograf. Jag hängde stolt upp den på väggen i mitt pojkrum. Två dagar senare så brände min lillasyster upp autografen…
Enda sedan den dagen så har Stefan varit en utav mina största idoler/förebilder. Det var därför lite extra tufft när Stefan gick bort.
I somras så bestämde jag mig för att jag ville “hylla” Stefan. Den 31 maj satte jag mig därför för första gången i tatueringsstolen för att tatuera in en utav Stefans målvaktshjälmar samt texten “Alltid Saknad, Aldrig Glömd”.
Rolig läsning Jompii, var någonstans har du tatueringen?
Jag har den på höger underarm.
Skulle va skit kul om du orkade lägga upp en bild på den!
Har din syster fått utanförskap efter sitt lilla pyroKVINNA dåd ? 
Väldigt rolig och trevlig berättelse från Jompii “THE KROG-MAN” 
Okej! Sussan är en byggingenjör från Ljungby som gift sig med en Pit-pojk och flyttat 130 mil norrut. Fast jag är ännu mental smålänning och kommer att så förbli.
Omges här av SAIK’are och Luleåhockey fans (eller pite-södra och pite-norra som man säger här) både i familjen och i bekantskapskretsen, så inte är det lätt att vara HV-frälst men man gör sitt bästa. Och lite roligt är det att gå på stan i Piteå/Luleå och det kommer fram folk och kommenterar min mössa/halsduk.
Ser nu fram emot 14/15 och minst sex matcher på borta-stå där jag får skrika mig hes igen!
Glömde att tacka för ni alla på forumet finns. Ni anar inte vad det betyder när man känner längtan efter att vara på hemma-stå istället. Med era inlägg får man lite av den känslan till sig.
Roger heter jag. 20 år och en stor hockeyfantast. Blev frälst av HV71 när jag var 8 år, då min far tog mig på en match.
Så från att jag var 8 tills jag var 15 så åkte jag och min far på nästan varje hemmamatch. Vi åkte ifrån Oskarshamn.
Nu de senaste åren har det inte blivit så mycket live, då jag bor på Gotland. Men följer så gott jag kan.
Studerar ett par ämnen på KOMVUX nu, för att sedan studera Socionom på Jönköpings Högskola. För att kunna fullfölja min dröm att öppna ett behandlingshem för kriminella ungdomar ett par mil utanför Jönköping! Så snart, kommer jag kunna se alla matcher live igen!!
Följer även NHL, där är det Ottawa som gäller
Vart har Jompii tagit vägen? Finns han ej kvar här längre?
Kul tråd, Jag börjar dessvärre närma mig 30. Jobbar förhoppningsvis snart som chef inom fastighetsbranschen, fastighetsförvaltare i skrivande stund.
Ett onormalt nördigt intresse för Guns’n’Roses och för Hv71.
Dricker för mycket energidryck och äter för mycket chips.
Annars gillar jag träning i mån av tid, resor och att umgås med mina vänner och familj.
Brukar åka till kinnarps 4-5 gånger per säsong, bor mellan Uppsala och Stockholm. Så brukar bli en del åka till Gävle framförallt, även i Stockholm ibland och kolla hvs bortamatcher.
Fd löpare på strax under nationell elitnivå som tvingades lägga av pga ständigt återkommande infektioner.